Igårkväll fick jag fin besök av den här lilla damen och hennes mamma. Jag hade fotat söta Holly i påskas så de kom över för att hämta bilderna och träffas lite. Helt galet vilken glad liten unge, och modig som trotts att en liten hund skällde på henne ibland inte var det minsta rädd. Enda gången hon grät var när Daniel började prata med henne, då var det riktiga krokodiltårar haha.

För en vecka sen så sprang jag mitt första halvmara. Jag var helt ärligt osäker på om jag ens skulle ta mig runt med tanke på att jag inte alls tränat så mycket som jag önskat under våren pga jobb och skola som varit prio ett. Det har bara blivit ca ett pass i veckan och sällan över milen. Helgen innan loppet avverkade Nessie och jag 14 km och jag kunde inte för mitt liv förstå hur jag skulle orka 7 km till. Men jag hade bestämt mig och kunde ju inte vara sämre än grabbarna liksom. Taktiken var att springa så långsamt att jag inte blev det minsta anfådd och hoppas att det skulle hålla hela vägen runt. Jag gjorde båda delarna, det blev inte någon imponerande tid alls (2.16.15) men jag gjorde det, jag sprang 21 097.5 meter utan att gå en endaste av dom meterna. Att jag dessutom fick bäst tid av oss tre som startade tillsammans var ju bara en ren bonus.

Första varvet sprang vi tillsammans alla tre. Efter första milen droppade Jonte av och jag och Mathias fortsatte. Vid 15 km började Mathias öka tempot och lägger sig lite före, jag bestämde mig för att hålla stenhårt på min taktik och inte öka, hur gärna jag än ville. Det vore värre att tvingas gå och inte klara loppet än att få en sämre tid än honom. Vid 18 km ser jag hur han börjar ta gå pauser och mäker att han är riktigt trött tillskillnad från mig som trotts det har endel kvar att ge. Vid 19-20 km börjar vi springa tillsammans igen och sedan springer jag om och in i mål. Det svåraste under hela loppet var att hålla tempot nere, det är så grymt lockande att höja tempot när folk springer om en och man tycker att man har massor med energi och bara vill springa på. Men hade jag gjort det hade jag aldrig orkat runt, eller mått mycket sämre när jag kom i mål. Det var en så grymt härlig känsla av att ha klarat av prestationen, och jag önskar alla som ska springa GBG varvet imorgon all lycka till. Det härligaste av allt är att löparglädjen verkligen får en nytändning. Jag är så galet springsugen så det finns inte. Hoppas det håller i sig hela sommaren för i septemer ska jag tävla mot mig själv.

Godmorgon. Redan hunnit med en snabb 5 km jogg nu på morgonen. Ska cykla iväg till skolan nu för att skriva på uppsatsen och sen väntar halvdag på jobbet, innan det lunch med mammi på stan. Det ska bli så galet skönt när skolan är klar, det är inte mycket kvar nu och uppsatsen tar sig riktigt fint, jag tror det kommer hur bra som helst på slutseminariet. Hoppas hoppas. En liten solig härlig bild från Universal studios, längtar lite när man ser regnet ute. Är det inte dax för sommar snart?

Hittat några minuter över mella plugg varven idag för att sitta på balkongen och njuta av solen. Helt galet vad skönt det är. Ska strax iväg på två intervjuer för uppsatsen och det känns himla bra att jag har en snäll chef som låter mig ta ledigt dagar som denna. Annars hade det aldrig gått!

Kikade in på en blogg två vänner har, dom är i L.A nu och jag får en så stark vill tillbaka NU känsla. Det är ingen annan stans i världen jag varit på som jag så gärna tillbaka till, visst vill man alltid tillbaka men det finns ju så många fantastiska ställen att åka till så varför åka tillbaka till samma? Men L.A var verkligen något utöver det vanliga, den staden har verkligen allt.

Finns ni kvar? Igår kom vi hem från resan till L.A. Det har varit helt underbart och jag vet knappt vart jag ska börja haha. Det enda pyttelilla vi kunde klaga på var vädret, vi hade otur första dagarna med ganska så växlande molningt och alla sa att det var ovanligt kallt för årstiden, det brukade vara ca 20-25 grader varmt och sol. En dag regnade det till och med, inte riktigt vad vi beställt så det var ju verkligen tur att det fanns bra shopping, de sista 4 dagarna var vädret klockrent och vi lyckades ta oss till stranden ♥

En av dagarna var vi på inspelningen av The Big Bang Theory, det var nog det absolut coolaste på hela resan. Att sitta några meter ifrån Jim Parsons mfl och se bloopers live. Dessutom lyckades vi på något vänster få platster på front row trotts att vi var sist in eftersom de hade fyra platser längst fram som var tvugna att vara fyllda när allt skulle börja och de VIP folket som skulle sitta där skulle komma om en liten stund, men de kom aldrig så vi fick sitta kvar!

I övrigt var shoppingen klockren, maten supergod, folket väldigt trevliga och staden erbjöd mer än vad vi vågat hoppas på, mer bilder och text om vad vi gjorde kommer när jag hinner och orkar. Mot slutet av resan längtade jag som vanligt hem (alltid så oavsett hur bra vi har det) och suget efter en vanligt grötfrukost var stor efter att ha levt på pancakes och bagels i 10 dagar.

Väldans mysig dag igår. Pluggade på förmiddagen och på eftermiddagen kom Emma hit och bakade påskgodis med mig. Jag brukar ge bort något hemmabakat till dom vuxna på påsken som vanligtvis blir uppskattat och jag tror inte att detta kommer bli något undantag. Barnsligt goda och väldigt lätta att göra. Jag hittade receptet i den här bakbloggen, vad skulle man göra utan bloggar, man kan ju hitta inspiration till allt möjligt där i bloggvärlden :)

100 g smör

1,5 dl florsocker

2 msk kaffe

ca 2 dl vetemjöl

100 g vit choklad

100 g mörkchoklad

200 g valfri choklad att doppa dom i

Blanda smör och socker poröst, lättast i en matberedare. Ha i kaffe och så mycket mjöl att degen går ihop. Hacka chokladen och knåda in. Rulla bollar och ställ i frysen ett tag. Doppa i smält choklad och dekorera om man vill med strössel.

Då var tentan skriven, förhoppningsvis den sista tentan innan examen. Känns dock som att felmarginalen inte får vara så stor om jag ska klara den men det går som det går. Känns ändå rätt skönt att ha det gjort. Firar imorgon med bio efter jobbet, bowla på fredag med jobbet, fotdejt med Emma på lördag, fira finaste på lördag kväll & fota sötungen Holly på söndag. Massa kul hela resten av veckan, måste ju verkligen lära mig kameran också innan vi åker så att jag kommer hem med lite fina bilder iaf. Dessutom är jag grymt sugen på att baka lite påskgodis, kan inte veckan bara bli liiite längre?

Helt underbart att vara med fullformatare. Längtar nått galet tills jag får testa den ordentligt med nästa helg och på semestern om några veckor. Jag var bara tvungen att dra upp ISO till 1000 för att testa en snabbis, nu kräver dessa bilder egentligen inte så högt men ändå. Ingen redigering alls på bilderna nedan, dom är direkt tagna från kameran och endast beskurna för att passa bloggen. Jag känner på mig att herr D700 och jag kommer att få det trivsamt tillsammans. Nu ska jag och mina skolböcker umgås resten av helgen. Tenta på onsdag i koncernredovisning och externredovisning, ser inte fram emot det alls.

Läste på en blogg tidigare i veckan hur man ska "hantera" svackor i sin träning, när man blir sjuk eller om man inte hinner springa så mycket som man vill. Kändes himla aktuellt för mig med tanken på min drastiska träningsmiskning den senaste månaden. Jag ska ju dessutom springa ett lopp i början av maj och det känns väl sådär just nu på om jag ens kommer att ta mig runt. Hon skrev att man måste komma ihåg att man inte bara springer för ett lopp utan för livet, om man bara ser det kortsiktigt (fram till loppet) kan man få lite lätt panik men om man istället tänker att jag springer för livet, så spelar det ju inte lika stor roll längre. Och precis så är det i mitt fall, visst skulle det vara grymt kul att prestera bra på ett lopp jag är en livslöpare och vill inte förstöra löpningen med prestationsångest. Jag vill kunna springa i en massa år till och det kommer aldrig att hålla om man inte springer för att njuta också.

Fy satan vad segt det är att plugga nu alltså. Men så blir det alltid när våren börjar kika fram. Inte direkt motiverande att sitta inne och uggla då inte. Dagarna rullar väl på, ganska samma lika alla dagar. Klockan ringer runt 5-5.30 (7.00 på helgen) och jag och Elsa tar en timmes promenix innan skola och jobb resten av dagen. Kl 21 somnar jag helt ovaggad. Inte vidare socialt liv just nu men det är så himla värt det. Och den där timmen på morgonen med Elsa är absolut nödvändigt. Det är så skönt att vakna till liv och få frisk luft och bara andas och vara för sig själv en stund, jag skulle nog bli helt galen annars. Ännu skönare nu när det faktiskt börjar bli ljust ute vid den tiden :}

Är det nån som fortfarande läser? Känns lite sisådär här va, jag hinner inte fota vilket leder till mindre blogg eftersom inlägg utan bilder är tråkigt. Jag har hursomhelst varit sjukt, segdragen hosta och halsont som inte ville ge med sig så löpningen har legar helt på is, inte alls kul när vi haft så sjukt fint vårväder. Men idag blev det första springvändan på nästan 2 och en halv vecka, helt galet sköna 11 km joggades i mystempo. Ska verkligen försöka hinna klämma in lite löppass mellan jobb och skola nu, jag vet ju att det lönar sig i längden trotts att det är svårt att ta sig tid ibland. Vill ju inte misslyckas helt på loppen under året heller ;)

Första dagen på nya jobbet avklarad. Helt galet kul, men mycket att hålla koll på. Alla är jätte snälla, trevliga och hjälpsamma. Jag hatar dock att vara ny och inte kunna allt till 100%, att behöva fråga stup i kvarten osv men någon gång måste man ju vara det också, men jag längtar verkligen tills rutinerna sitter där och man kan det mesta. Resten av upplärningsveckan jobbar jag halvtid och nästa vecka börjar jag jobba heltid. Det kommer bli lite körigt med skolan också men det är det lätt värt.

Nu har jag verkligen nästan allt jag drömt om, en utbildning och ett jobb & en underbar sambo, tackvare honom har jag/vi inga lån alls. Det är ju helt otroligt, när jag började plugga bestämde vi oss för att testa om det funkade utan lån och det har det gjort, lite omprioriteringar så blev det möjligt. Så som belöning till oss för att vi klarat detta ska första lönen jag får shoppas upp. Brännas på en gång helt utan ångest. Har vi klarat oss tre år med en lön så klarar vi oss nog en månad till?

Jag bokstavligt dör av längtan, jag vill börja nya jobbet NU (börjar på tisdag), jag vill åka till L.A och shoppa NU (vi åker i början på april), jag orkar inte vänta på allt kul som händer. Det är väl bara att njuta av känslan för rätt var det är så har man upp över öronen med saker att hinna med så att man knappt hinner uppleva allt man längtat efter. Det brukar bli så. Just nu håller jag på att baka en kaka till mina fina jobbvänner, jobbar sista dagen i bokhandeln på lördag. Känns också lite konstigt, jag har ju praktiskt taget vuxit upp där, när jag var 14 jobbade jag min första jul och sen har det bara rullat på. Vad tiden går.

Jag har beslutat att sälja min fina kamera också. En Nikon D7000. Det är en JÄTTEbra kamera på alla sätt och vis men jag ångrar verkligen att jag inte köpte mig en fullformatare när jag velade. Dumsnål kallas det. Den är mycket sparsamt använd sedan i slutet på oktober, jag är väldigt försiktig med mina kameror. Kvitto, garanti och orginalförpackning finns kvar. Vill man så ingår ett batterigrepp och ett kitobjektiv (nikkor 18-55mm 3,5-5.6). Nypris på kameran är ca 9000, jag vill ha 7000 för den (8000-9000 om man vill ha batterigreppet och objektivet också) ni kan läsa mer om kameran här LÄNK. Är det någon som är intresserad är det bara att maila eller skriva en kommentar här. (tone.87@hotmail.com). Alla bilder i bloggen från och med oktober är fotade med kameran, om ni vill se testbilder är det bara att bläddra i arkivet.

Jag är typ världens lyckligaste. I onsdags var jag på intervju för en tjänst som Ekonomi&administrations assistent, och jag fick jobbet. Av ca 300 sökande fick 20 st gå på intervju och så valde dom mig. Dom kommer inte att ångra sig det ska jag se till. Hur stolt blir man inte? Det är ett heltidsjobb och precis allt jag vill ha. I nästa vecka ska jag få veta mer om jobbet och när det börjar osv. Happy happy.

I 20 minusgrader förra lördagen träffad jag detta söta par, dom ville ha lite par-porträtt att ge bort i present. Motljuset var ganska magiskt och trotts kylan var dom tappra och glada och söthunden verkligen älskade vädret :}